_edited.jpg)
Danmark
Efter en dag av omorganisering tog jag färjan till Hirshals, Danmarks nordvästra kust. I Danmark parkerade jag vid vackra stränder, jagade soluppgångar och solnedgångar och stannade vid varenda gårdsbutik jag körde förbi. Jag njöt av att vara iväg på mitt äventyr och Instagram-inkorgen fylldes av meddelanden från nyfikna och avundsjuka vänner och bekanta. Det kändes bra. Jag åkte till Danmarks nordligaste spets men påmindes snabbt om hur mycket jag ogillar platserna dit turister vallfärdar. Det sociala utbytet fick jag framförallt när mitt bilbatteri dött av att jag lämnat lampan på eller laddaren i ciggurtaget, och jag tvingats be främlingar om hjälp för att starta vanen. En gång dog batteriet när jag stod parkerad på en strand. Jag bad en tysk man att hjälpa mig men när han körde fram sin bil fastnade den i sanden och hjulen började spinna. Ytterligare fem tyskar blev då involverade för att putta loss den tyske mannens bil, helt plötsligt var det alltså sex personer involverade i att få igång min van. Så kan det gå! I Danmark började jag också med morgonyoga och meditation, sånt jag var nyfiken på men inte riktigt vågade utforska eller erkänna för min sociala krets i Eksjö. Nu hade jag chansen, här var det ingen som kände mig eller brydde sig. Det kändes också viktigt att ha någon form av rutin för att inte helt tappa förståndet.
Tyskland
Efter en vecka hade jag fått nog av Danmark och fortsatte in i Tyskland där mitt första stopp var klättergymmet i Flensburg. När jag nått Tyskland var det dags att börja ta beslut och planera min resa. Jag ville till Schweiz och vandra i alperna innan säsongen var över. Ett annat mål var Portugal och Elna i Spanien såklart, men jag ville också till Italien och Grekland. Jag ville se vacker natur men framförallt ville jag träffa andra som reste, hitta de där vännerna för livet att skapa minnen med, men jag hade ingen aning om hur eller vart jag skulle börja. Vart fanns alla andra som vanlifeade? Möjligheterna var oändliga och jag kände mig överväldigad. Insikten om att Grekland låg mycket längre ifrån Spanien än vad jag trodde och att jag inte orkade köra hur mycket som helst hade också slagit mig. Efter många timmars funderande på ett litet café i Flensburg kom jag fram till att det var bäst att åka till Schweiz först innan det blev för kallt uppe i Alperna, men att ta en omväg genom Nederländerna för att inte bara se tysk motorväg. I Tyskland blev det några stopp på vägen, bland annat i Bremen, en stad med häftig arkitektur och smala gator att strosa runt i. Synd att jag tycker arkitektur och större städer är fullkomligt ointressant.
Nederländerna
I Nederländerna åkte jag först till en liten by vid namn Giethoorn, en by där vägarna består av kanaler och enda sättet att ta sig runt är med båt. En idyllisk plats som tyvärr översvämmats av turister så pass att lokalborna flyttat därifrån. Jag hade inte åkt dit igen. En natt stannade jag vid en avlägsen strand utanför Arnhem. På morgonen när jag vaknade hörde jag röster från stranden, så jag gick ner för att kolla vad som pågick. Det visade sig vara en familj som förberedde för bröllopsfest, föräldrarna i familjen skulle gifta sig efter många år tillsammans och barnen var i min ålder. De verkade stressade så jag erbjöd mig att hjälpa till, vilket de gladeligen tog emot. Efter någon timmes dukning och fixande begav sig familjen iväg till själva ceremonin men innan de åkte bjöd de in mig till bröllopsfesten som skulle ta plats under eftermiddagen och kvällen. Jag hade egentligen planerat att åka vidare men tänkte att det inte är alla dagar man blir bjuden på en bröllopsfest av en främmande Nederländsk familj, så jag bestämde mig för att stanna. Tur att jag hade tagit med mig en klänning på resan! Festen blev mycket lyckad, det bjöds på god mat, spelades musik och vi badade i den förorenade floden Rhen. Som ni kan tänka er blev de övriga gästerna något förvirrade när jag förklarade att jag träffat brudparet för första gången bara några timmar tidigare. När festen var slut satt jag och några av ungdomarna kvar på stranden och pratade in på småtimmarna, det var min första sociala kontakt som sträckte sig längre än kallprat och döda bilbatterier, jag kände mig väldigt tacksam. Än idag är bröllopsfesten ett av mina favoritminnen från resan.
Efter några dagar i Nederländerna bestämde jag mig för att ta snabbaste vägen tillbaka genom Tyskland till Schweiz.
Bilder från resan